Du säger att kärleken aldrig var till för dig, att du aldrig känt vinden högt över trädtoppen
Du säger att den delar sig vid kinden och blir hel igen bakom dig
Och varje moln är trasigt, du räknar allt sorgligt natten lång
Och hon du älskade en gång, och kanske älskade dig.
Spelar det någon roll?
Nej kanske ingen, kanske allt egentligen
Och du undrar vem som kysser henne nu
Och du undrar vem, vem om inte du
O läpparna du kallar dina
Det gör ont att veta men lika ont att undra...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar